Stampen Media ändrade sin strategi tidigt 2017 till att fokusera på lokal kvalitetsjournalistik och digitala prenumerationer som primär affärsmodell. Det var långt senare än de flesta andra mediehusen i Sverige, men sedan dess har Stampen gått från att ligga långt efter till en position i framkant.
På mindre än 2 år har företaget ökat sin digitala prenumerantstock med 420 procent.
– Vi har vuxit snabbt på kort tid och har en fortsatt stark tillväxt, konstaterar Andreas Klarén CTO på Stampen Media.
Stampen, en av Sveriges ledande mediekoncerner, låg i början av 2017 i bakvattnet av landets övriga stora mediehus. År 2016 hade koncernen med bl a flaggskeppet Göteborgs Posten och fem lokaltidningar tvingats genomgå en rekonstruktion, men det behövdes mer än så för att få mediehuset på rätt köl. Med en vikande annonsmarknad för print och där de internationella jättarna i princip tar all tillväxt på den digitala annonsmarknaden krävdes ett omtag på digitala prenumerationer där istället läsarna betalar för materialet.
– Vi hade under ett par år fokuserat starkt på att driva trafik och annonsintäkter och hade även en stark tillväxt under ett antal år, men i längden såg vi att det skulle bli svårt att enbart kunna leva på annonser baserat på den utvecklingen, säger Andreas Klarén
För att snabbt komma igång med den digitala prenumerationsaffären gjordes en hel del studiebesök och benchmarks mot andra mediehus i Norden. Det var ingen idé att försöka uppfinna hjulet på nytt då det redan fanns en rad lyckade exempel på marknaden, snarare att lära sig av andra.
– Eftersom vi verkar på den lokala marknaden är det lätt att byta erfarenheter och idéer med andra lokala mediehus då vi inte konkurrerar om samma publik. Vi fyller alla en viktig roll som en av stöttepelarna i det demokratiska samhället och det ligger i allas intresse att medier överlever digitaliseringen med allt vad den innebär, därför var det lätt att samtala kring erfarenheter och lära av varandra, säger Andreas.
För att inte tappa fart tog Stampen fram en MVP, en väldigt förenklad version av prenumerationstjänst med betalvägg, och lanserade sedan titel efter titel i takt med att de såg att vissa begränsade men noggrant benchmarkade KPI’er låg i fas med hur andra mediehus utvecklats tidigare. Samtidigt var det uppenbart att det skulle krävas betydligt större insikter i läsarbeteende, försäljningsprocesser, redaktionellt innehåll än tidigare för att förstå vad läsarna är villiga att betala för, hur man skulle få läsare att bli lojala och hur nyheter konkurrerar med andra digitala tjänster.
I februari 2017 kontaktade Stampen därför MWM Group som tidigare framgångsrikt lanserat en integrerad insiktsplattform för Bonnier News. Därefter gick det fort. Insiktsplattformen Media365, implementerades tekniskt på sex månader, en churnindex modell som kan förutsäga när en kund riskerar säga upp sin prenumeration togs fram några månader senare, systemet gjordes GDPR säkrat, en marketing automation lösning skapades baserad på data från M365, och det följdes också av ett antal månader där fokus var att öka datakvaliteten ytterligare. Samtidigt togs det fram flertalet rapporter och dashboards för de olika redaktionerna, marknadsavdelningen och ledningen.
Målet att få 50 000 digitala prenumeranter i december 2018 uppfylldes och idag har de digitala prenumeranterna ökat till 63 000.
– Behovet av insikter kommer bara öka framöver, och Media365 är en förutsättning för att lyckas då vi samlar beteendedata, köp, CRM och all artikeldata och binder ihop detta i ett system för att kunna skära data från olika håll och ta fram korrelationer, beroenden och avvikelser, säger Andreas Klarén.
Media365 är ett Cloudbaserat system och idag har i princip hela företaget access till rapporter och dashboards med realtidsdata för både de digitala och tryckta tidningarna. Verktyget är speciellt anpassat för att analysera såväl kund som produkt och är på så sätt en möjlighet att utveckla såväl den journalistiska produkten som marknadsföringen.
Under 2019 har data from Media365 dessutom integrerats i Stampens CMS så att redaktionerna enkelt ska kunna se vilken målgrupp vissa ämnen eller till och med enskilda artiklar attraherar. Tanken är att datan ska bli ett stöd för att kunna utveckla nya redaktionella vinklar eller förstå om det finns målgrupper som idag av någon anledning inte tar del av journalistiken och om det finns möjligheter till utveckling där.
